Non-stick och PFAS: vad Kemikalieinspektionen skriver

Kemikalieinspektionen tar med "stekpannor med non stick-beläggning" som ett exempel på hushållsprodukter där PTFE, inom parentes Teflon, och FTOH kan förekomma. Funktionen de anger är att ämnena flyter ut jämnt, inte bränner fast, ger glid och är smutsavvisande. Det är en ämnesöversikt, inte ett test av en panna du kan köpa i dag, och inte ett råd om din hälsa.

Vi har inte låtit analysera någon panna. Butikssidorna för de non-stick-modeller vi öppnade använder inte ordet PFAS.

Vad PFAS är, med deras ord

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, kallas också högfluorerade ämnen. Kemikalieinspektionen beskriver en stor grupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. Gemensamt är att de är mycket svåra att bryta ner. Vissa kan ha skadliga effekter för människa och miljö. De är syntetiskt framställda och finns inte naturligt.

De skriver att ämnena förekommer överallt i miljön och att nästan alla människor har PFAS i kroppen. Befolkningen i Sverige får i sig låga halter från mat och inomhusmiljö. Lokalt kan halterna vara högre där dricksvattnet förorenats, till exempel från brandövningsplatser. De skriver också att omkring 20 miljoner människor i Europa kan vara exponerade för dricksvatten över gränsvärden som diskuteras inom EU. Den meningen handlar om vatten, inte om en stekpanna.

Definitionen de använder är den OECD tog fram 2021: ett ämne med minst en fullt fluorerad metylgrupp eller metylengrupp, utan väte, klor, brom eller jod fäst där. Deras egen anmälningsplikt till produktregistret beskrivs separat och är snävare. Båda styckena står på samma sida. Vi återger inte reglerna som juridisk rådgivning till en tillverkare.

Var stekpannan står i tabellen

I tabellen över användningsområden ligger hushållsprodukter efter textil, brandskum och förpackningar. Exemplen är rengöringsmedel, golvpolish, bilvårdsprodukter, färg, stekpannor med non stick-beläggning och skidvalla. Ämnesexemplen på den raden är FTOH och PTFE (Teflon).

Längre ner, under polymera PFAS, står PTFE (Teflon) igen, som exempel på en fluorpolymer med fluorerad ryggrad, tillsammans med PVDF, FED och PFA.

Sidan säger alltså att non-stick-pannor är ett känt användningsområde för den här ämnesgruppen. Den säger inte att just den panna som står i en svensk butik 2026 innehåller PTFE, och den anger inte en halt. Den hänvisar till rapport 6/15 för mer om förekomst och funktion. Den rapporten öppnades inte i den här genomgången, så inga siffror därifrån är med.

Hälsa, så långt sidan går

Kemikalieinspektionen skriver att det för ett fåtal PFAS finns belägg för att ämnena är skadliga för hälsan. PFOS, PFOA och PFNA är klassificerade som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. För flertalet PFAS saknas kunskap om hälsoeffekterna, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga. Studierna är till största delen gjorda på djur. I däggdjursstudier är effekter på lever, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvar och fortplantning vanliga. För enskilda ämnen har tumörer och effekter på bröstkörtelns utveckling observerats. De skriver att fler studier behövs.

Det stycket är inte en instruktion att slänga en panna, och inte en friande dom. Vi översätter det inte till ett ja eller nej för ditt kök. Den som vill ha medicinsk bedömning ska inte hämta den här.

Vad butikssidorna kallar beläggningen

Tefal Start Easy, 28 cm, har finish titanbelagd och beläggning "non stick". Tefal Jamie Oliver Quick and Easy har finish anodiserad och beläggning "non stick". Ingen av sidorna skriver PTFE, PFAS eller Teflon. De Buyer Mineral B skriver "naturlig non-stick-egenskap" om bivax på kolstål, och materialraden är kolstål, inte en beläggning av den typ tabellen ovan beskriver.

Att en sida säger non stick är alltså inte samma mening som Kemikalieinspektionens exempel. Det är ett skäl att läsa båda och inte smälta ihop dem till "den här pannan innehåller Teflon".

Pris och häll för de modellerna ligger ijamfor-stekpannor. Kolstålets skötsel, som inte är en non-stick-beläggning i butikens materialrad, ligger ikolstalspanna.

Råd & Röns ordval

Deras öppna testsida säger att de har testat 28 stekpannor med beläggning av släpplättmaterial, till exempel teflon. Testet är publicerat 13 oktober 2021. De mätte bland annat hur maten fastnar och hur beläggningen står emot repor. Tabellen är inte öppen. "Till exempel teflon" är deras exempel på materialtypen, i linje med att PTFE kallas Teflon på myndighetssidan. Det namnger inte vilka av de 28 som har vilken beläggning.

Vad sidan inte gör åt en enskild panna

Rapport 6/15 nämns som vidare läsning om förekomst och funktion. PM 1/21 nämns för terminologi och förkortningar. Inget av dokumenten öppnades här. Därför finns inga halter, inga årtal för förbud och inga produktlistor från de rapporterna. En siffra som "brukar" stå i andrahandstexter om non-stick är inte med, just för att vi inte såg den på myndighetssidan den 28 oktober 2026.

Klassificeringen av PFOS, PFOA och PFNA är exempel på ämnen där belägg finns. PTFE står i tabellen som ett exempel på beläggning och som en fluorpolymer. Sidan sätter inte PTFE i samma mening som "reproduktionsstörande". Att dra den klassificeringen över till varje non-stick-panna är ett steg längre än texten. Att säga att beläggningen därför är ofarlig är också ett steg längre, eftersom samma sida skriver att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga och att kunskap saknas för flertalet.

Djurstudierna räknas upp som lever, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvar, fortplantning, och för enskilda ämnen tumörer och bröstkörtelns utveckling. De är inte en dos från en stekpanna i ett svenskt kök. Ingen exponeringsväg från beläggning till människa beskrivs i de stycken vi läste, utöver den allmänna meningen att människor får i sig låga halter från mat och inomhusmiljö. "Mat" är inte specificerat som det som steks i en viss panna.

Råd & Röns test från 13 oktober 2021 mäter hur beläggningen klarar repor och om mat fastnar, inte om ett ämne lossnar. Deras metod är relevant för hur en släpplättpanna fungerar i köket. Den ersätter inte en kemisk analys, och tabellen är stängd.

Butikens egna ord för de två Tefal-pannorna kan läsas bredvid tabellen utan att de blir samma text. Start Easy säger att titanbeläggningen ger hållbarhet och att rengöringen blir snabb. Jamie Oliver-sidan säger att beläggningen är slittålig och att lite fett behövs. Båda är säljtexter. Kemikalieinspektionens funktionsord för PTFE på non-stick-pannor är att det inte ska bränna fast och att det ger glid. Likheten i vardagsspråk är tydlig. Identiteten i kemin är inte belagd av oss.

Så kan du använda det här

Om du väljer en panna och vill undvika en non-stick-rad i butikens specifikation, titta på materialraden. Kolstål och gjutjärn i vår jämförelse är inte märkta non stick som beläggningstyp. De har andra skötselkrav, som att undvika diskmedel eller att inte tåla ugn. Det är ett praktiskt val utifrån de rader som finns, inte ett hälsopåstående.

Om du redan har en non-stick-panna säger den här texten inte att du ska kassera den. Myndighetssidan beskriver en ämnesgrupp och ett användningsområde. En produktsida från 28 oktober 2026 beskriver en artikel. Mellan dem finns en analys vi inte har gjort.

Kastruller i rostfritt och koppar ikastrull-induktionär ett annat materialspår, också utan kemisk analys.

Vanliga frågor

Är titanbeläggning PTFE?

Start Easy-sidan skriver titanbelagd och non stick. Kemikalieinspektionen skriver PTFE som exempel på non stick-pannor. Ingen av texterna sätter likhetstecken mellan titanbeläggning och PTFE. Vi gör det inte heller.

Varför nämns dricksvatten?

För att det är en stor del av samma myndighetssida, och för att inte klippa hälsostycket ur sitt sammanhang. Det är inte en mätning av det som lossnar från en panna.

Vem har granskat det här medicinskt?

Ingen. ymyl-nivån för sajten är inte hälsa, och det finns ingen medicinsk faktagranskare. om en sådan ska läsa sidan innan den publiceras.